En blind man kan inte leda en blind man, kan han? Samma sak gäller inom medicin. Man behöver tydliga instruktioner från erfarna mentorer för att kunna guida yrkesverksamma med sina uppgifter. Vårdriktlinjer är precis det här. De är “hur gör man”-guider som är systematiskt framtagna för att ge vägledning åt sjuksköterskor eller annan vårdpersonal så att de kan utföra kliniska uppgifter på ett korrekt sätt

Vad är vårdriktlinjer?

Vårdriktlinjer är skrivna, granskade rekommendationer som beskriver hur man hanterar vissa sjukdomar, tillstånd eller utför vissa kliniska uppgifter. Vanligtvis ges kliniska riktlinjer ut av medicinska auktoriteter, såsom en medicinsk specialistorganisation eller myndighetsorgan.

Dessa riktlinjer bestäms vanligtvis av en expertgrupp inom ett visst område. En sådan grupp, eller panel, består av sjuksköterskor, läkare, apotekare, specialister och ibland även patienter. Att skapa dessa riktlinjer innefattar att granska otal tidningsartiklar och studier. Efter en tidskrävande granskning skapas riktlinjer som sedan recenseras innan de publiceras offentligt.

Om du inte har lagt märke till det så finns det riktlinjer för i princip alla områden, exempelvis oftalmologi, neurologi etc. Det finns också riktlinjer för hantering av vissa tillstånd som hypertoni, diabetes och astma. Oavsett vilket arbetsområde eller specialisering du väljer så kommer det finnas många riktlinjer att gå igenom. Men eftersom dessa riktlinjer finns där för att hjälpa till, så kan det vara bra att ha ett stort antal trots allt.

Så varför är dessa riktlinjer viktiga?

1. De kan vara en god kunskapskälla! De kan vara till hjälp vid att läsa inför prov, att bekanta sig med ett visst område under klinisk placering och kan till och med hjälpa dig att excellera i klassen!
2. Med tanke på att de är välgranskade och baserade på den senaste och bästa vetenskapliga evidensen så erbjuder de den mest tillförlitliga informationen du kan hitta! De är mer uppdaterade än böcker och kan erbjuda mer exakt information inom ett ämne.
3. De är tidsbesparande eftersom du inte behöver gräva fram och granska tusentals tidningsartiklar.
4. Riktlinjer kan uppdatera. Dessa är inte bara för studenter utan även för yrkesverksamma! Vidareutbildning inom olika vårdområden drivs huvudsakligen av artiklar och riktlinjer.
5. Riktlinjer har bevisats förbättra patientresultat! Och detta borde inte förvåna dig, eftersom att veta hur man bäst hanterar en situation (tack vare dessa riktlinjer) kan hjälpa dig att hantera patientens behandling mer effektivt.
6. De kan hindra dig från att begå misstag och kan stoppa dig från “försök och fel”-scenarion! Dessa riktlinjer är som instruktionsmanualer, som talar om för dig vad du ska göra när du hanterar ett specifikt fall.
7. Inte alla som bär sjuksköterskemössan är experter. Man bör samla på sig massvis med erfarenhet, begå flera misstag, genomföra hundratals ”försök och fel” innan man kan anses vara en expert. Kliniska riktlinjer finns tillgängliga när en sjuksköterska fortfarande på väg mot att bemästra yrket.
8. Dessutom, att följa riktlinjer när du hanterar ett fall kan skydda dig från åtal eller andra rättsliga åtgärder om det värsta inträffar

Inom all medicinsk verksamhet har ingen råd att begå misstag. Kliniska riktlinjer är inte tänkta att begränsa dig, utan att ständigt uppmuntra dig att anpassa dig till bästa sättet att vårda.